PMS står för Premenstruellt Syndrom.

3-5% av alla kvinnor har svår PMS med mycket stora humörförändringar, det kallas då för PMDS – Premenstruellt Dysforiskt Syndrom och kan behöva behandlas med läkemedel. Det är alltså inte samma sak som PMS.

PMS avser en samling både fysiska och psykiska förändringar under perioden före menstruation. PMS kan upplevas olika från kvinna till kvinna och det kan även skilja sig från månad till månad. De flesta med PMS kan uppleva att man blir mer irriterad, kanske har lättare till gråt och att humöret svänger fram och tillbaka under den här perioden i en menscykel.

Vad är orsaken till PMS?

Orsaken till PMS är fortfarande okänd men forskarna tror att det handlar om en större känslighet i hjärnan för de ämnen som bildas för att hormonet progesteron (gulkroppshormon) ska brytas ner.

Vid ägglossning ökar mängden progesteron och har kvinnan inte blivit gravid bryts progesteronet ner och minskar. Efter ca två veckor börjar menstruationen.

Eftersom det är de ämnen som hjälper till att bryta ner progesteronet som troligen orsakar PMS är det just under perioden mellan ägglossning och menstruation som PMS infinner sig. Och av samma anledning avtar och försvinner PMS när mensen satt igång, eftersom de ämnena har gjort sitt jobb klart och brutit ner progesteronet.

Hur vet jag om jag har PMS?

Om du regelbundet, varje månad, upplever förändringar i humöret och/eller kroppen före menstruationen, som sedan klingar av när mensen börjar är det möjligt att du har PMS. PMS kan variera i styrka från gång till gång och behöver inte heller vara samma upplevelse vid varje tillfälle.

PMS - kännetecken

Vid PMS kan du uppleva

• Ledsenhet
• Extra irritation
• Humöret svänger
• Oro
• Svårt med koncentrationen
• Trött
• Svårt med sömnen

Vad kan jag göra själv när jag har PMS?

Vid PMS finns det flera saker som du kan göra för att må bättre.

Saker du kan göra

• Träna på avslappning såsom meditation och yoga. Det har visat sig att stress kan förvärra PMS och att då ha tränat på olika metoder för avslappning är ett bra sätt för att må bra.
• Regelbunden motion. Lite rörelse är alltid bättre än ingen rörelse alls! Motion ger dig mer energi och frigör endorfiner som motverkar nedstämdhet.
• Före mens och särskilt vid PMS är det vanligt att bli väldigt sugen på viss typ av mat. Och visst är det ok att äta onyttig mat då och då. Men om du äter bra mat resten av månaden kan det minska dina besvär av PMS.
• Minska på stressnivåerna så gott det går, det har visat sig att många kvinnor upplever starkare PMS då de är stressade.

När ska jag söka vård?

Om du påverkas mycket negativt av din PMS ska du söka vård hos gynekolog eller vårdcentral.

Innan du söker vård kan det vara bra att fylla i en PMS-kalender över dina besvär under menscykeln. Ladda gärna ner vår PMS-kalender här och skriv ut den, skriv ut flera exemplar och fyll i den under några månader. Du får bättre koll på vad och när du upplever förändringar under menscykeln och kanske kan se ett mönster. Din vårdgivare kommer också ha lättare att hjälpa dig när du med hjälp av pms-kalendern kan berätta när och vad du upplever.

Att vara partner / familj / vän till någon med PMS

Ta reda på fakta kring kvinnors hormoncykler och vad de kan innebära. Vid PMS påverkar de ämnen som bryter ner progesteronet kroppen. Det är efter ägglossningen och fram till att menstruationen sätter igång som PMS visar sig.

Ha koll på när perioden med PMS är på väg. Det finns appar som är enkla att använda, eller varför inte anteckna i din kalender.

Var medveten om att det är övergående, men också återkommande varje månad.

Fråga och prata om hur du kan vara till hjälp. Vad får din vän/partner/närstående att må bättre under perioden med PMS. Det bästa är att prata igenom det när det inte är som värst, och kanske göra en plan tillsammans.

Läs mer om hur du kan hjälpa dig och din partner att leva med PMS.